Efter annonsering i tidningarna Gård och torp, Mittbladet samt Västerbottningen har vi i helgen äntligen kommit över ett kilsågat narat golv till köket! Och inte bara det, av en ren slump kom vi även över golvlister till köket från Arnemarks såg utanför Piteå (www.listspecialisten.se)
Golvsockel ”Enkelsidig” från Arnemark, 20×145 mm.
Listen ser ut enligt bilden ovan, bara med en enkel pärla, en typ av list vanligt förekommande omkring sekelskiftet 1900 när man hade börjat maskinhyvla snickerier. Köket i vårt hus kommer att bli en blandning av sekelskiftet 1900 (tex skåpinredning och snickerier) och tiden före 1850 (främst golvet) så listen kommer att passa in bra där. Bilder på golvet kommer så småningom när vi börjar arbeta med det…
Hyvlade snickerier á la sekelskiftet 1900 från Gysinge. Golvsockel längst till vänster, 20×135 mm.
För en tid sedan skrevs på DN:s På stan-bloggen om hur dyr hobby byggnadsvård är. Ni kan läsa inlägget här. Mer tänker vi inte kommentera om detta, andra byggnadsvårdare har redan protesterat högljutt. Men det har ändå fått oss att fundera över våra utlägg och hur vår budget skulle ha sett ut om vi köpte nyproducerat. För som de flesta byggnadsvårdare är vi också intresserade av återbruk. Hittills har vi köpt fem stycken gjutjärnsradiatorer, tolv stycken treglasfönster med karm, en pardörr med karm, ett 32 m2 stort plankgolv samt 32 meter golvlist. För detta har vi betalat exakt 9.900 kronor. Hade vi istället låtit nytillverka golv, fönster, dörrar och köpt nya element skulle vi i dagsläget ligga på ca 120-130.000 kronor. Är inte det ganska talande för att byggnadsvård INTE är en dyr hobby? Men, även om återbruk är ekonomiskt så är det inte tidsbesparande eftersom det man köper nästan alltid måste renoveras, mer eller mindre. Hade vi valt att köpa nya fönster istället tex, så hade de antagligen redan suttit på plats istället för att vi som nu fortfarande håller på att renovera det första fönstret…
sjugenerationer.com 
Härligt med golvet!