Fönstrens placering 2012.

Egentligen skulle vi vilja sätta dem i ursprungligt läge, rakt under övervåningens fönster men det går tyvärr inte eftersom det är en vägg i vägen.  Så här var fönstren placerade från början:

Fönsterplaceringen på gaveln innan renovering.

Vi beslutade oss till slut för ett mellanting så nu sitter fönstren med ungefär en halvmeters mellanrum. Så här ser det ut nu!

De nya köksfönstren med överstycken på plats.

Tycker det blir riktigt bra med de nya fönstren, ett lyft både in- och utvändigt.

Det första fönstret har fått foder.

Vi vill gärna ge huset en tidstypisk färgsättning från 1800-talets senare del men det får också gärna vara en färg som huset nån gång varit. Huset har genom århundradena haft tre olika färgsättningar vad vi kunnat komma fram till. Den första färgsättningen när huset fått sin panel i slutet av 1800-talet tycks ha varit ljusgrått med en dragning mot grönt. Under 1990-talet var grannhuset målat i en sådan kulör och vi tror att den färgen kan stämma rätt väl med hur vårt hus såg ut, förutom att våra fönster var vita och inte gula.

Grannhusets gröngrå färgsättning under 1990-talet.

På 1950-talet byttes panelen på vårt hus och det målades då med zinkvit linoljefärg och fönstren blev då rödbruna. Familjen blandade själva färgen efter att ha köpt en säck med zinkvitt pigment.

Vårt hus på 1950-talet, vitt med rödbruna fönster.

1986 målades huset om tidstypiskt herrgårdsgult med vita fönster och knutar. Eftersom vi nu har målat fönstren röda kanske ni redan har räknat ut att huset kommer att bli vitt. Vi valde vitt eftersom vi inte ville kopiera grannhusets färgsättning (även om det nu har målats om mörkgrått). Vi vill dock ge den vita färgsättning en mer 1800-talstappning så det blir brutet vitt (S1502-Y) och knutar och foder blir grå (S2502-Y). Det är i alla fall tanken just nu, det finns ju alltid utrymme att ändra sig eftersom det kommer att dröja ett bra tag innan vi målar fasaderna. Men till fodren planerar vi att köpa Ottossons varmgrå linoljefärg som är just 2502-Y. Eftersom vi byter foder så kan vi måla med linoljefärg på dem efter att ha hyvlat virket först (något som vi redan fått höra flera gånger att vi är dumma som gör men så ska det vara med linoljefärg). Fasaderna är dock målade med plastfärg så det blir till att fortsätta med det där.

Fönstret utvändigt före byte.

Och invändigt.

Fönstret invändigt före byte.

Att förstå hur det befintliga fönstret var fäst var det första luriga. Vi rev bort foder, rev bort smygen, rev bort isolering men lyckades ändå inte se några skruvar eller spikar. Men till slut kom de fram i alla fall, bakom den yttre smygen. Efter att ha fått ut fönstret kunde vi börja leta reda på det gamla hålet. Tidigare har det suttit ett ca 150×100 cm stort fönster här, men som ni ser på bilden så var det befintliga betydligt mindre. Det gick dock bra att hitta det ursprungliga hålet och till vår glädje stämde alla våra beräkningar av storleken på hålet som vi gjort utifrån gamla foton och bågar. Så här såg det ut när vi fått fram hålet. 

Det ursprungliga fönsterhålet.

Efter att ha fått fram hålet kunde vi också för första gången se litegrann av timret och hittade då både gammal tapet samt en stänkmålning direkt på timret. På ena sidan av fönstret fanns den gamla gåten och svärdet kvar som stabiliserat stommen i fönsteröppningen. Den var dock inte lika hög som fönsterhålet i sig (ca 100cm istället för 150cm) vilket tyder på att fönstren ursprungligen varit ganska låga och det stämmer bra med att bottenvåningen ska vara från 1700-talet då man vanligtvis hade ganska låga fönster. Att få in karmen i hålet var inga problem men att få den helt rak så att fönsterbågarna faktiskt går öppna var svårare men nu sitter fönstret i alla fall där.

Det nya fönstret.

Det nya fönstret har verkligen gjort skillnad, man får genast en känsla av husets ålder tack vare storleken, de smäckra profilerade bågarna, beslagen osv. Och ändå är även detta ett modernt treglasfönster. De befintliga fönstren sitter alla en bit in i fasaden men det nya har vi satt i liv med fasaden, såsom det var ursprungligen. Eftersom huset är rejält tilläggsisolerat utvändigt innebär dock detta att fönstret faktiskt inte sitter i timmerstommen längre, utan i reglingen på utsidan vilket känns lite underligt men ser fint ut. Det innebär också att vi får en ca 25 cm smyg på insidan så det blir inga problem med att få plats med blommor och annat…Nu fattar bara foder på in- och utsida, isolering samt den invändiga smygen. Men innan dess ska vi byta två fönster till i köket och de kan nog bli lurigare eftersom de inte sitter på ursprunglig plats.

Ett av de nyrenoverade köksfönstren.

Det börjar nu äntligen närma sig för de tre köksfönstren att komma på plats. Bågarna är nu renoverade och vi har satt tillbaka dem i karmarna. Karmarna är ännu inte renoverade, vi ville vara säkra på att bågarna fortfarande passar innan vi börjar måla karmarna också eftersom allting tidigare bara varit betsat och inte målat med flera lager färg som nu. Men så här långt har allt gått väl med passformen åtminstone. Efter att ha satt tillbaka bågarna i karmarna börjar vi också luta åt att sätta in fönstren på plats och renovera karmarna där för det känns som att de skulle vara mer lätthanterliga i väggen. Vi kan ha fel men då är vi i alla fall den erfarenheten rikare sedan…

]]> http://sjugenerationer.com/2013/06/02/fonsteruppdatering/feed/ 0 pearlox Kopia av P1000901 http://sjugenerationer.com/2013/05/21/lappa-och-laga/ http://sjugenerationer.com/2013/05/21/lappa-och-laga/#comments Tue, 21 May 2013 18:02:03 +0000 Frun i huset http://sjugenerationer.com/?p=300 Läs mer →]]> Det har gått lite långsamt i fönsterverkstan också på sista tiden. Bland annat så upptäckte vi att en av karmarna till köket var skadad nedtill så vi blev tvungna att laga den vilket vi inte hade planerat för. Men nu är karmen äntligen lagad och vi är redo att fortsätta med att måla karmarna. Sedan är fönstren klara för att sättas på plats i köket.

Karmen ilagad i nedre högra hörnet.

Närbild av ilagningen.

Andra problem med fönsterrenoveringen har varit tejpningen av glasen. Det har smugit in färg under tejpen hur noga vi än har försökt vara när vi sätter den på plats. Det har också lossnat färg när vi har dragit loss tejpen hur försiktiga vi än varit. Sådana saker kan göra arbetet rätt frustrerande men nu börjar det i alla fall närma sig att dessa tre fönster är klara. Efter många om och men som det känns just nu och flera bättringsmålningar… Då är det bara fjorton fönster kvar…

Det blir mycket funderande när man använder två färger också, tex var ska färgerna mötas? Vad ska vara vitt och vad ska vara rött? Eftersom vi vill att fönstren ska se vita ut från insidan så målar vi bara ytterbågens utsida och kanter röda medan mellansidorna blir vita. Detta innebär att innerbågarna målas helt vita så när vi kommer till dem blir det ju något lättare och mer snabbarbetat. Genom att måla ytterbågens kanter röda och innerbågens kanter vita skapar man också en illusion av att fönstret inte är så tjockt vilket kopplade bågar annars lätt upplevs som.

Fönster med kopplade bågar, ytterbågen med gröna kanter, innerbågen med vita. Foto: Hålla hus

En annan sak man inte vill missa är färgen på gångjärnen. Om man målar ytterbågen röd men karmen vit så innebär det att halva gångjärnet blir rött och halva vitt. Genom att måla synliga delar av karmen i rött som bågarna så blir gångjärnen samma färg och det blir inte så polkagrisaktigt. Fler tips om hur man målar fönster och annat om färgsättning kan ni läsa i skriften Att välja färg från Hålla hus som ni hittar här.

Grundoljad ytterbåge.

När vi renoverat fönster tidigare har vi alltid använt oss av Allbäcks metod och linoljefärg samt -kitt. Den här gången gör vi dock inte det utan använder oss av ett vattenbaserat alkydoljesystem från Beckers. Eftersom bågarna sedan tidigare är behandlade med moderna färg och kitt och endast är i behov av underhållsrenovering så skulle linoljefärg antagligen inte fästa särskilt bra. Hade vi totaltrenoverat bågarna och fått dem trärena skulle det nog gå bra att byta färgsystem men nu är det som det är. Det känns lite emot våra principer men det man kan säga är ju att det går betydligt fortare eftersom den här färgen inte har samma torktid. Däremot så tycks det inte bli mer täckande än linoljefärg så det blir nog många varv med penseln trots allt. Hoppas nu bara att det blir lika fint som det hade blivit med linoljefärg.

Grundmålad ytterbåge.

Om ni studerar bilden ovan noga så ser ni dock att det sitter något mellan de två fönstren. Detta något avlastar en I-balk som är monterad tvärs över rummet och som bär upp det nya mellanbjälklaget. Eftersom rummet har en sådan spännvidd tog man nämligen bort de gamla åsarna som hade hängt sig och ersatte dem med moderna bjälkar. På bilden nedan kan ni se I-balken som går tvärs över rummet och bjälkarna i mellanbjälklaget som sedan vilar på I-balken. Detta innebär att vi inte kan ha ett fönster på mitten för den där avlastningen måste få finnas. Så i dagsläget ser det nog ut som att de två fönstren på mitten får sitta kvar där (men det blir andra fönster i originalstorlek). Och även om fasaden haltar något så är det väldigt trevligt från insidan med det här fönstret som ger en underbar utsikt över ängarna från köket.

På denna bild och bilden nedan kan man se en annan intressant sak, nämligen placeringen av den andra murstocken som huset har haft. Huset har ju haft två murstockar men bara den ena finns kvar idag. Den murstocken är infälld i timmerväggarna så att säga, timret går alltså mot murstocken. Så har det däremot inte varit i köket, där låg murstocken utanpå timmerväggen och när den revs ner lämnade den alltså inga spår efter sig utom den svarta fläcken på väggen där spisen fanns. Vi skulle gärna återuppbygga denna murstock och kanske installera en järnspis i köket, men det finns ett stort problem. Tidigare när det fanns en murstock här så gick den upp i ett oinrett rum på övervåningen. Detta rum är numera inrett till två sovrum varav det ena har sin ingång precis där murstocken skulle komma upp. Så det blir nog aldrig någon mer murstock men vad sägs om en skorstensatrapp på taket, bara för att ge det lite balans?

Originalfönster från 1870-talet med korspost och spröjs nedtill.

Befintligt fönster, inåtgående med två avdelande spröjsar.

När man bytte fönster på 80-talet gav man de gamla fönstren till grannarna som har ett likadant hus som vårt (mer om det huset kan ni läsa under Husets historia) och som då höll på att restaurera det och saknade innerfönster. För ett par år sedan bestämde sig de nya ägarna av det huset för att byta fönster. Vi tog då tillbaka originalfönstren och de står nu i vår ladugård. Ett tag funderade vi på att byta tillbaka till dessa fönster men de saknar sina karmar eftersom dessa sitter kvar i väggarna i grannhuset. Vi kontaktade Åkullsjöns snickeri i Robertsfors och fick en offert av dem på nya karmar vilket skulle kosta ca 5.000 kr per fönster. Det tyckte vi lät ganska dyrt så vi började fundera på om vi skulle tillverka nya fönster, kopior av originalen men med fuskkorspost. Detta skulle kosta oss 7.000 kr per fönster. Då dyker det plötsligt upp en annons på Blocket med treglasfönster i rätt storlek och med fuskkorspost som kostar 100 kr per fönster. Vi slog till direkt.

Huset som vi fyndade fönster från på Blocket.

Hur gamla fönstren som vi köpte är, är lite svårt att säga. Vid första anblicken ser de ut att vara från 70-talet på grund av deras färgsättning (de är oljade bruna) men vid en närmare undersökning så är det antagligen husets originalbågar från 1930-talet. Ursprungligen har de varit tvåglasfönster men på 2000-talet har de kompletterats med en isolerglaskassett på insidan. De har gjutna beslag, typiska för 1900-talets första hälft och bågar och karm har enkla profiler. Vi ska nu renovera dessa fönster och sätta in dem i vårt hus allt eftersom vi renoverar de olika rummen. På utsidan kommer fönstren att målas engelskt röda och på insidan blir de brutet vita. Men mer om färgsättningen av huset kommer ni att få veta en annan gång.