I väntans tider

Frun i huset — Fri, 07 Sep 2012 12:24:03 +0000

Först och främst, nej det är inte ett till barn vi går och väntar på (för er som trodde det), det är att få börja renovera. Det låter kanske konstigt att vi inte ”får” börja, men allt beror på de där nygamla fönstren som måste in först innan vi kan göra något annat eftersom fönsterhålen kommer att förändras i storlek och innan fönstren kan in så måste vi renovera dem. Dessutom så vill man ju inte byta fönster mitt i smällkalla vintern när man bor i norra Norrland där det kan bli en 30 minusgrader så det blir väl inte förrän till våren som vi verkligen får sätta igång. Men det finns ju mycket annat man kan göra medan man går och väntar, på en gård av den här storleken är det ju alltid något som behöver underhållas eller åtgärdas. Herrn i huset har satsat sin tid på att fixa nya dörrar till garaget. De gamla gav upp för ett par år sedan och sedan har portarna stått utan dörrar. Om inte kameran hade passat på att försvinna någonstans skulle ni få se bilder men det få bli när det är färdigt istället. Frun i huset har satsat på trädgården de här sista veckorna som det går plantera innan vintern kommer. Man brukar ju säga att man ska bo in sig i minst ett år innan man gör någonting åt hus eller trädgård, men det blir ju lite annorlunda när man har känt gården så länge som vi har, därför sätter vi igång direkt med det vi kan. Hittade denna plan över trädgården från 1972 där ni kan se ungefär hur här ser ut. Mycket har försvunnit sedan dess men strukturen är ännu den samma.

Trädgården är betydligt yngre än gården är. Den anlades på 1940-talet av generation 4 efter att man hade flyttat husets entré från västra sidan till den östra. Ritningen är förresten inte orienterad mot norr utan mot öst. Innan trädgården anlades ska det ha funnits ett köksland på dess plats. På ritningen ovan kan man se en del av det som fanns innan 1972 och som antagligen hör till den ursprungliga trädgården. Befintliga buskar har nr 1 och är tex en rad med vinbärsbuskar vid norra kanten och en rad syrener vid östra kanten. Mellan syrenerna har det på senare år varit ett öppet hål där vi nu har planterat en liten rosenberså av rosor från vårt sommarhus som är en gård från 1918 som ligger i grannbyn. I gräsmattan finns på ritningen två körsbärsträd (nr 15) och två äppelträd (nr 22 och 23). Av dessa finns bara nr 23 kvar idag, en Gyllenkroks astrakan. När trädgården först anlades ska det ha funnits 3-4 äppelträd i gräsmattan så vi har kompletterat den ensamma astrakanen med tre andra äppelträd av sorter som var vanliga här i Västerbotten förr i tiden (Säfstaholm, Transparante Blanche och Charlamovsky). I trädgårdens västra kant finns en terrassering och perennrabatter med en trapp i mitten. Där har vi nu tagit bort flera stycken spireor och istället planterat ett flertal gamla rosensorter, pioner, buskar och perenner som vi hoppas ska ta sig till nästa sommar. Det känns alltid spännande att höstplantera eftersom man får vänta ett helt år nästan innan man får se om plantorna kommer att ta sig. Men roligt är det!

Från en storstadsdjungel

Frun i huset — Mon, 27 Aug 2012 16:17:48 +0000

Det finns massor vi skulle kunna göra men ibland måste man göra något man vill istället, eller något som kanske bara går göra just nu. Den här helgen gjorde vi just en sådan sak då vi ägnade oss åt trädgårdsarbete. Inne i stan där vi bor finns det ett trädgårdsstadsområde från 1910-20-talet. En av tomterna där har stått och vuxit igen i många år nu och nu ska de två villorna på tomten rivas och ett nytt hyreshus ska upp där. En gång i tiden bodde här två trädgårdsintresserade systrar som hade en underbar välskött trädgård anlagd omkring 1920. Bland annat växte här hängsyrener som nog hör till de första planterade exemplaren här uppe. Nedan kan ni se en bild från systrarnas trädgård och deras vackra hus, numera förfallet och helt avskalat från all snickarglädje.

Systrarna Degermans villa och trädgård. Bild lånad från Kulturarvvasterbotten.se

Eftersom vi visste att det fanns mycket värdefullt gammalt växtmaterial på denna rivningstomt tog vi kontakt med bostadsbolaget som ska bygga där för att höra vad de tänkte göra med allt. De var visserligen intresserade av att spara växterna men hade inte de ekonomiska möjligheterna så förra veckan fick vi beskedet; ta allt ni vill bara det är borta innan mitten av september! Sagt och gjort, vi tog spadarna och släpen och åkte ner till stan och började gräva. Med oss hem fick vi hängsyrener, rosentry, rosor, vit krollilja och någon sorts klätterväxt som vi ännu inte har lyckats avgöra vad det är. Nu är det bara att vänta och se om det överlever i vår trädgård. Växterna kommer i alla fall att passa in perfekt där eftersom trädgården här påminner om systrarnas i form och innehåll.

Blommande rosentry och hängsyren i systrarnas gamla trädgård.

» Trädgården

I väntans tider

Från en storstadsdjungel